Är du orolig för ett barn i din närhet? Ta din oro på allvar! Du kan vara den personen som gör faktiskt skillnad för någon som behöver det.
Du kan vara anonym!
Inget barn ska behöva vara otryggt. Barn som far illa ska få hjälp så fort som möjligt. Det är inte alla människor som ser eller tar sitt vuxenansvar och då behövs just du extra mycket som gör vad som krävs för att säkerställa ett barns välmående. Anmäl vid misstanke om att ett barn far illa! Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun barnet bor i. Även en misstanke om missförhållanden bör anmälas. Vi vuxna är ansvarsbärare.
BARN SOM FAR ILLA SKA FÅ HJÄLP SÅ FORT SOM MÖJLIGT!
Målet med att göra en orosanmälan är att hjälpa ett barn med en situation det inte ska behöva leva i. Har du oro över ett barns välbefinnande bör du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Man gör en orosanmälan till den kommunen barnet tillhör. Om du är osäker på om du ska skriva en orosanmälan eller har frågor kring orosanmälningar kan du kontakta socoaltjänstkontoret i din kommun här.
En orosanmälan kan avse exempelvis barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller problem i förhållande till sin familj. Det kan också handla om att barn eller unga som blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. Orosanmälan skall göras så snabbt som möjligt, i lagtexten står det ”genast”. Där står det även att alla som får kännedom om, eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten.
ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I EN OROSANMÄLAN
Det är inte alltid man har tillgång till all information när man skriver en orosanmälan, men fyll i så mycket du kan. Ju mer information du kan delge dig av desto lättare blir det för den socialsekreterare som tar hand om ärendet att handlägga din anmälan. En orosanmälan kan endast gälla ett barn och om ditt ärende berör mer än ett barn fyller du i en orosanmälan för varje barn.
Om det finns möjlighet bör du informera den berörda familjen att du har eller kommer att lämna en orosanmälan för att underlätta kontakten mellan familjen och socialtjänsten. Om du vill vara anonym när du lämnar in din orosanmälan är det viktigt att du inte fyller i några kontaktuppgifter. Tänk även på att inte använda en e-post med ditt namn om du vill vara anonym eller att inte uppge ditt namn om du ringer till socialtjänsten. Längre ner på sidan finner du punkter som är bra om du har med i din orosanmälan.
FÖR DIG SOM ÄR YRKESVERKSAM
Inom myndigheter och vissa verksamheter (både offentligt och privat) är man skyldig enligt lag att anmäla när en situation uppstår i ens arbete, exempelvis när man misstänker att ett barn far illa. Som anmälningsskyldig ska en anmälan göras skriftligen. Inkludera konkret och detaljerad information om orsaken till att du gör en orosanmälan. Det underlättar för socialtjänsten.
Yrken som vanligen berörs av anmälningsskyldighet är exempelvis personal inom hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet´, och/eller i sådan verksamhet i hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens områden.
Om du inte är säker på om din arbetsplats berörs av anmälningsskyldighet bör du rådfråga din arbetsgivare eller enhetschef.
VAD HÄNDER EFTER EN OROSANMÄLAN?
När en orosanmälan inkommer till socialtjänsten gör en handläggare en skyddsbedömning som får ta högst 24 timmar. Handläggaren ska avgöra om läget är akut och en direkt insats för barnet behöver göras enligt lagen om LVU – lagen om vård av unga 1 § andra stycket som hänvisar till förutsättningarna i 2–3 §§.
Är läget inte akut inleds en förstahandsbedömning och som tar 14 dagar. Här tar handläggaren ställning till om en utredning av barnet och dess situation behöver göras (socialtjänstlagen 11 kap 1). Om förhandsbedömningen visar att ingen insats behöver göras lägger man ner anmälan. Berörda parter för anmälan kan även bli inkallade till ett första möte, ett så kallat anmälningsmöte, där socialtjänsten möter vårdnadshavare och barnet som är involverade i den aktuella orosanmälan. De flesta ärenden avslutas efter detta första möte.
Bedömer handläggaren däremot att en utredning behövs kommer sakomständigheterna i det enskilda fallet att utredas närmare och en utredning inleds. Detta gör man för att undersöka om barnet far illa av den eller de som är föremål för anmälan. Socialtjänsten pratar med barnet eller ungdomen, dess vårdnadshavare och den som gjort orosanmälan. Man tittar även på om tidigare orosanmälningar gjorts om barnet. Ibland behöver socialtjänsten även involvera flera berörda verksamheter såsom skola och vård mm. Barnet och dess vårdnadshavare blir informerade om att en utredning har inletts. Utredningen ska vara klar inom fyra månader och barnet och dess vårdnadshavare ska även får information om resultatet av utredningen.
Efter att utredningen blivit klar kan barnet och dess vårdnadshavare få olika insatser såsom familjebehandling, terapi, gå till kriscentrum, få en kontaktperson eller så kan det bli tal om en familjeplacering. Det finns många olika former av insatser för ett barn och dess vårdnadshavare.
FALSK ANGIVELSE
Det är brottsligt att på falska grunder anmäla till socialtjänsten enligt Brottsbalken 15 kap 6 §.
PROCESSEN EFTER ATT EN OROSANMÄLAN INKOMMIT TILL SOCIALTJÄSTEN
PUNKTER ATT BETÄNKA I SIN ANMÄLAN
• beskriv skälen till oron
• hur länge har oron funnits?
• har du som anmälare uttryckt din oro till vårdnadshavarna?
• vad har hänt?
• vad har du som anmälare observerat?
• finns det omedelbar risk för barnet och eventuella syskons liv och hälsa?
• skriv konkreta och tydliga exempel, gärna med datum och klockslag
• var tydlig med vilken information som är andrahandsuppgifter
• hur har informationen kommit dig som anmälare tillhanda?
• vilken relation har du som anmälare till familjen?
• har någon tidigare orosanmälan gjorts för detta/dessa barn?
• finns det fysiska skador eller tecken på psykisk ohälsa?
• beskriv hur barnet uppför sig och verkar må
• är det något särskilt socialtjänsten behöver tänka på vid kontakt med familjen?
Enligt socialstyrelsens föreskrifter har alla barn rätt att få följande kriterier uppfyllda
• utgå från barnets rättigheter
• låta barnets bästa vara avgörande
• ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
• göra barnet, familjen och nätverket delaktiga
• ske i samverkan med andra professioner och verksamheter
• bygga på en evidensbaserad praktik
• motverka svårigheter och förstärka resurser.
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Föräldrabalken
– Föräldrabalken 6 kap § 2 a ska: Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.
– Föräldrabalken, 6 kap. 2 b §: Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Lag (2021:528).
– Föräldrarbalken 6 kap § 1: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).
– Föräldrarbalken 6 kap 7 §: Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.
– Föräldrarbalken 6 kap 8 §: Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av socialnämnden. Lag (2006:458). – Föräldrabalken 6 kap 10 §: Om barnet står under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller av en tillfällig vårdnadshavare och om någon av barnets föräldrar eller båda vill få vårdnaden överflyttad till sig, får rätten besluta om detta. Rätten får inte flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt om båda föräldrarna motsätter sig det.
– Föräldrabalken 6 kap 10 c §: En särskilt förordnad vårdnadshavare skall entledigas, om han eller hon vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller av någon annan orsak inte längre är lämplig som vårdnadshavare.
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Barnkonventionen
– Barnkonventionen, artikel 3: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
– Barnkonventionen, artikel 5, kort: Det är föräldern som har det yttersta ansvaret för barnet.
– Barnkonventionen, artikel 12, kort: Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.
– Barnkonventionen, artikel 19, kort: Barn ska skyddas mot föräldrarnas eller närståendes våld. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Socialtjänstlagen
– Socialtjänstlagen 1 kap. 2 §: Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.
– Socialtjänstlagen 5 kap. 1 §: Socialnämnden ska:
• punkt 8. i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet,
• punkt 9. i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, och
• punkt 10. i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört. Lag (2017:809).
– Socialtjänstlagen 6 kap. 5 §: När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.
– Socialtjänstlagen 6 kap. 7 a § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2015:982).
7 b § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom
1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas,
2. enskilda samtal med barnet eller den unge,
3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och
4. samtal med vårdnadshavarna.
Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående.
Lag (2015:982).
– Socialtjänstlagen 11 kap. 2 §: Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.
– Socialtjänstlagen 11 kap. 10 §: När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
