Orosanmälan

Oros0x0008

Målet med att göra en orosanmälan är att hjälpa ett barn med en situation det inte ska behöva leva i. Har du oro över ett barns välbefinnande bör du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Man gör en orosanmälan till den kommunen barnet tillhör. Om du är osäker på om du ska skriva en orosanmälan eller har frågor kring orosanmälningar kan du kontakta socoaltjänstkontoret i din kommun. Lista finns här. En orosanmälan kan avse exempelvis barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller problem i förhållande till sin familj. Det kan också handla om att barn eller unga som bliir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. Orosanmälan skall göras så snabbt som möjligt, i lagtexten står det ”genast”. I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL). 

Oros0x0009

Det är inte alltid man har tillgång till all information när man skriver en orosaanmälan, men fyll i så mycket du kan. Ju mer information du kan fylla i desto lättare blir det för den socialsekreterare som tar hand om ärendet att handlägga din anmälan. En orosanmälan kan endast gälla ett barn och om ditt ärende berör mer än ett barn, fyller du i en orosanmälan för varje barn. Om det finns möjlighet bör du informera den berörda familjen att du har eller kommer att lämna en orosanmälan för att underlätta kontakten mellan familjen och socialtjänsten. Om du vill vara anonym när du lämnar in din orosanmälan är det viktigt att du inte fyller i några kontaktuppgifter. Tänk även på att inte använda en e-post med ditt namn om du vill vara anonym eller att inte uppge ditt namn om du ringer till socialtjänsten.

Oros0x0010

… inom myndigheter och vissa verksamheter både offentligt och privat, som berör barn och unga, är man skyldig enligt lag att anmäla när en situation uppstår i ens arbete när man misstänker att ett barn far illa. Som anmälningsskyldig ska en anmälan göras skriftligen. Inkludera konkret och detaljerad information om orsaken till att du gör en orosanmälan. Det underlättar för socialtjänsten.    
    Yrken som vanligen berörs av anmälningsskyldighet är exempelvis personal inom hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Om du inte är säker på om din arbetsplats berörs av anmälningsskyldighet bör du rådfråga din arbetsgivare eller enhetschef.  

Oros0x0011

När en orosanmälan inkommer till socialtjänsten gör en handläggare en skyddsbedömning som får ta högst 24 timmar. Handläggaren ska avgöra om läget är akut och en direkt insats för barnet behöver göras enligt lagen om LVU – lagen om vård av unga 1 § andra stycket som hänvisar till förutsättningarna i 2–3 §§.  

Är läget inte akut inleds en förstahandsbedömning och som tar 14 dagar. Här tar handläggaren ställning till om en utredning av barnet och dess situation behöver göras (socialtjänstlagen 11 kap 1). Om förhandsbedömningen visar att ingen insats behöver göras lägger man ner anmälan. Berörda parter för anmälan kan även bli inkallade till ett första möte, ett så kallat anmälningsmöte, där socialtjänsten möter vårdnadshavare och barnet som är involverade i den aktuella orosanmälan. De flesta ärenden avslutas efter detta första möte.   
  
Bedömer handläggaren däremot att en utredning behövs kommer sakomständigheterna i det enskilda fallet att utredas närmare och en utredning inleds. Detta gör man för att undersöka om barnet far illa av den eller de som är föremål för anmälan. Socialtjänsten pratar med barnet eller ungdomen, dess vårdnadshavare och den som gjort orosanmälan. Man tittar även på om tidigare orosanmälningar gjorts om barnet. Ibland behöver socialtjänsten även involvera flera berörda verksamheter såsom skola och vård mm. Barnet och dess vårdnadshavare blir informerade om att en utredning har inletts. Utredningen ska vara klar inom fyra månader och barnet och dess vårdnadshavare ska även får information om resultatet av utredningen.   
  
Efter att utredningen blivit klar kan barnet och dess vårdnadshavare få olika insatser såsom familjebehandling, terapi, gå till kriscentrum, få en kontaktperson eller så kan det bli tal om en familjeplacering. Det finns många olika former av insatser för ett barn och dess vårdnadshavare. 

Oros0x0012

Det är brottsligt att på falska grunder anmäla till socialtjänsten enligt Brottsbalken 15 kap 6 §.

Här finner du blanket att fylla i din orosanmälan med. 




Go to top
error: Content is protected !!