Om du har klagomål mot en vårdinstans kan du anmäla det till IVO – Inspektionen för vård och omsorg.
Om du har klagomål mot en vårdinstans kan du anmäla det till IVO – Inspektionen för vård och omsorg. Som vårdinstans räknas bland andra socialtjänst, LSS, hälso- och sjukvård. Du kan lämna synpunkter och klagomål om du varit med om något inom vården som du inte är nöjd med, eller om du anser att något felaktigt har skett. Dina synpunkter kan gälla dig själv, någon närstående eller någon du varit i kontakt med. Synpunkterna kan bland annat handla om behandling, bemötande, tillgänglighet och kommunikation som du anser har brustit. Du kan även komma med förslag om hur du anser att vården kan förbättras. Dina synpunkter kan bidra till att vårdsäkerheten blir bättre.
VART VÄNDER MAN SIG MED SITT KLAGOMÅL?
I första hand ska man vända sig med sitt klagomål till den instans man upplevt brustit i sitt ansvar och utövande. Mottagningen eller vårdenheten där du har fått vård eller behandling har en skyldighet att ta emot och svara på dina klagomål och synpunkter. Berätta om dina erfarenheter och vad du har synpunkter på. Det kan du göra muntligt eller skriftligt. Gäller din klagan vården, socialtjänst och nämnd samt LSS kan du vända dig till IVO, men först efter att du kontaktat verksamheten du vill anmäla. I anmälan till IVO ska du så noggrant som möjligt beskriva vad du anser har brustit från verksamhetens sida. Det kan gälla handläggningen av ditt ärende, tex hur verksamheten dokumenterat, informerat och följt upp det de har skyldighet att göra. Det kan även gälla huruvida verksamheten följt gällande lagstiftning och bestämmelser eller ej.
VAD UTREDER IVO?
IVO utreder inte alla klagomål och anmälningar de får in, men ska alltid utreda och göra tillsyn av anmälningar som rör allvarligare händelser inom vården. Utöver att de ska göra tillsyn av sjukvårdsärenden ska IVO utreda allvarliga händelser där en persons självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning allvarligt har påverkats. De ska även utreda ärende som rör psykisk tvångsvård och isolering enligt smittskyddslagen. Bra att veta är också att IVO sällan lyfter ärenden om händelser som är mer än två år gamla. Tänk på att din anmälan blir en allmän handling och att IVO inte utreder alla synpunkter som inkommer till dem.
Vill du lämna information om brister eller missförhållanden till IVO kan du göra det här.
Har du synpunkter, klagomål eller tips om socialtjänsten och LSS till IVO kan du lämna in dem här.
HUR GÖR IVO EN UTREDNING?
Efter att anmälan blivit inlämnad ska IVO inom 20 arbetsdagar besluta om din anmälan ska granskas eller ej. IVO kommer inte att återkoppla till dig med sitt beslut i ärendet. Du får själv kontakta IVOs registratur om du vill ta del av handlingarna i ett tillsynsärende. Om verksamheten du för klagomål mot inte fått möjlighet att besvara ditt klagomål kan IVO välja att överlämna ditt klagomål till den aktuella verksamheten eller patientnämnden först. Detta får du reda på genom IVOs beslut.
När IVO inleder en utredning skickas din anmälan till behörig verksamhet för att de ska få möjlighet att svara på ditt klagomål. Under tiden begär IVO in journaler och övriga uppgifter som behövs för att utreda klagomålet. Resultatet kan bli att IVO riktar kritik mot verksamheten eller personen som brustit och återför rekommendationer för åtgärder, samt kan ansöka om indragen legitimation för personal som brustit i sitt yrkesutövande. De kan även utkräva vite av verksamheten eller välja att stänga ner verksamheten helt i mycket allvarliga fall. Brottsliga händelser anmäls till polisen.
ÖVRIGA INSTANSER DU KAN ANMÄLA TILL
Diskrimineringsombudsmannen
Integritetsskyddsmyndigheten
Polisen
Barnombudsmannen
Patientnämnden
ÖVRIG INFORMATION
Patientsäkerhetslagen på riksdagens webbplats
Löf patientförsäkring – skadeanmälan
Läkemedelsförsäkringen
PUNKTER ATT BETÄNKA I DIN ANMÄLAN
• beskriv skälen till varför du vill göra en anmälan
• tydlighet för om det gäller socialtjänst, boende eller sjukvård
• namn på verksamheten
• vilken stad verksamheten ligger i
• har du som anmälare uttryckt din oro till berörd verksamhet?
• vad har hänt?
• vad har du som anmälare observerat?
• skriv konkreta och tydliga exempel, gärna med datum och klockslag
• var tydlig med vilken information som är andrahandsuppgifter
• hur har informationen kommit dig som anmälare tillhanda?
• vilken relation har du som anmälare till händelsen eller det som utgör klagomålet?
• är det något särskilt IVO behöver veta?
Enligt socialstyrelsens föreskrifter har alla barn rätt att få följande kriterier uppfyllda
• utgå från barnets rättigheter
• låta barnets bästa vara avgörande
• ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
• göra barnet, familjen och nätverket delaktiga
• ske i samverkan med andra professioner och verksamheter
• bygga på en evidensbaserad praktik
• motverka svårigheter och förstärka resurser.
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Föräldrabalken
– Föräldrabalken 6 kap § 2 a ska: Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.
– Föräldrabalken, 6 kap. 2 b §: Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Lag (2021:528).
– Föräldrarbalken 6 kap § 1: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).
– Föräldrarbalken 6 kap 7 §: Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.
– Föräldrarbalken 6 kap 8 §: Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av socialnämnden. Lag (2006:458). – Föräldrabalken 6 kap 10 §: Om barnet står under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller av en tillfällig vårdnadshavare och om någon av barnets föräldrar eller båda vill få vårdnaden överflyttad till sig, får rätten besluta om detta. Rätten får inte flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt om båda föräldrarna motsätter sig det.
– Föräldrabalken 6 kap 10 c §: En särskilt förordnad vårdnadshavare skall entledigas, om han eller hon vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller av någon annan orsak inte längre är lämplig som vårdnadshavare.
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Barnkonventionen
– Barnkonventionen, artikel 3: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
– Barnkonventionen, artikel 5, kort: Det är föräldern som har det yttersta ansvaret för barnet.
– Barnkonventionen, artikel 12, kort: Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.
– Barnkonventionen, artikel 19, kort: Barn ska skyddas mot föräldrarnas eller närståendes våld. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Socialtjänstlagen
– Socialtjänstlagen 1 kap. 2 §: Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.
– Socialtjänstlagen 5 kap. 1 §: Socialnämnden ska:
• punkt 8. i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet,
• punkt 9. i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, och
• punkt 10. i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört. Lag (2017:809).
– Socialtjänstlagen 6 kap. 5 §: När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.
– Socialtjänstlagen 6 kap. 7 a § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2015:982).
7 b § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom
1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas,
2. enskilda samtal med barnet eller den unge,
3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och
4. samtal med vårdnadshavarna.
Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående.
Lag (2015:982).
– Socialtjänstlagen 11 kap. 2 §: Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.
– Socialtjänstlagen 11 kap. 10 §: När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
