Familjehem, grundbulten i vårt samhälle som räddar upp när barns föräldrar inte mäktar med – hemmen som är en del i den vård ett barn behöver iväg från sitt föräldrahem.
Vi är många i rollen som yrkesmän och privatpersoner som kommer i kontakt med de barn och unga som blivit placerade och vi drar alla vårt strå till den stack, som utgör det nätverk som är familjehemsvård. Lilla hjärtat vänförening möter många många familjehem i olika skeden av sina uppdrag. En del av dem möter vi via vår Stödlinje, andra familjehem hör av sig över våra sociala medier eller spontant via epost och berättar om hur deras uppdrag berikar deras liv och berättar om de barn vars liv de fått ta del av under kortare eller längre perioder.
Alla familjer vi haft kontakt med är rörande överens om hur viktigt det är för omhändertagna barn att få bo i stabila familjer som sätter barnens bästa först för att stärka dessa individer genom omsorg och trygghet. Varje gång vi i LHV får ta del av ett familjehems historia förundras och gläds vi över dessa otroliga eldsjälar som öppnar sina hem och tar hand om barn och unga i behov av hem och vård utanför sina egna. Till dem alla vill vi säga ett STORT TACK! Ni gör ett fantastiskt och viktigt arbete.
När jag växte upp var mitt hem familjehem och det var inte en dans på rosor men jag skulle aldrig vilja byta bort mina erfarenheter och vad de gett mig. Jag tyckte inte alls om att dela mina föräldrar med andra barn men det lärde mig mycket och det sättet att växa upp på har gett mig väldigt mycket som person. Jag har inga egna barn och min man hade varit familjehem innan vi träffades och det föll sig naturligt att vi blev familjehem tillsammans. Vi utreddes som par och vi blev synade i minsta detalj fast att min man varit familjehem innan. Det var ganska jobbigt men min man guidade mig genom processen och idag känns det så väl värt.
Vi har fått så mycket beröm som familjehem genom åren. Den första tjejen vi tog emot var 14 år gammal och 19 år när hon flyttade ut till eget. Hon kom från ett trasigt hem och behövde mycket stabilitet och trygghet. Jag och min man lärde känna varandra än med genom henne och det svarvade ihop oss än mer som par. Vi lade ner vår själ i henne och all den tid vi lägger ner får vi tillbaka många gånger om. Jag vet inte vad jag skulle göra med all tid om jag inte var familjehem. Jag växte upp med att dela min tid och kärlek med andra och jag kan inte tänka mig mitt liv på något annat sätt. Huset känns tomt när vi inte har någon placering och vi håller kontakten med de barn vi haft även efter att placeringen är avslutad. Det är en av de största behållningarna av att ha barn hos oss kortare eller längre perioder. Min man och jag har som tur är alltid varandra och uppdraget som familjehem ger oss glädje.
Sams rop på hjälp
20 augusti 2022 publicerade vi Sams rop på hjälp. Ingen lyssnade. Idag, mer än ett år senare, uppmärksammar media den…
Det händer mycket just nu
Händer det extra mycket just nu eller är vi inne i en våg där vi oftare uppmärksammar felaktigt hanterade barnärenden?…