Varför behöver barn och unga samhällsinsatser?
Det finns många orsaker till varför barn och unga finner sig i en familjesituation där de behöver insatser från samhället, framförallt från socialtjänsten. En ny levnadssituation kan vara lösningen för de barn och unga som inte kan bo hemma pga föräldrar som bister i sin omsorgsförmåga. Det kan handla om allt från sjukdom till aktivt missbruk. Det är också vanligt att barn placeras utanför sitt hem på grund av dess egna problematik, såsom funktionsnedsättningar, beteendestörningar, kriminalitet och drogmissbruk. Oavsett orsaken placeras barn och unga utanför sin familj för att förflytta dem från en situation där deras hälsa och utveckling på olika sätt kommer till skada. En del unga placeras på HVB-hem (hem för vård och boende) och en del placeras i familjehem.
I samband med placeringen erbjuds barnets föräldrar stödinsatser, bland annat i form av en familjebehandlare med syfte att barnet en dag ska kunna återvända hem. Dock är en hemflytt inte alltid möjlig.
En placering kan ske enligt Sol – socialtjänstlagen – med föräldrarnas och barnets samtycke. Ibland får socialtjänsten omhänderta ett barn eller ungdom mot föräldrarnas vilja enligt LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det är socialtjänstens uppgift att verka för att barn och unga växer upp i trygga och goda förhållanden. Att växa upp i ett otryggt levnadsförhållande sätter spår i den unga individen och kan leda till negativa och destruktiva beteenden. Det kan yttra sig i barnets skolgång, visa sig genom ät- eller sömnstörningar. I vissa fall förekommer alkohol och droger samt självskadebeteenden. Det krävs av alla vuxna att engagera sig i sina barn, att se dem och förstå dem och det är när detta inte fungerar som socialtjänsten ska ta vid.
Att vara familjehem
Att vara familjehem innebär att man erbjuder ett barn eller ungdom som inte kan bo hemma i sin egna familj en stabil och trygg miljö i sitt eget hem. Man ska stå för god omvårdnad och fungera som förebild för den omhändertagna. En placering kan vara från en månad till flera år, ibland till och med barnets hela uppväxt. Uppdraget bjuder både utmaningar, glädjeämnen och utveckling.
Det åligger varje kommuns socialtjänst att rekrytera och utreda familjehem. De ska erbjuda familjehem utbildning och sedan säkerställa att varje familjehem håller god kvalitet. Socialtjänsten ska även se till att samverkan mellan dem själva, familjehemmet och den ursprungliga familjen fungerar bra för att det omhändertagna barnet ska få bästa möjliga förutsättningar till ett bra uppväxt.
Familjehem
Det finns mycket man bör betänka innan man axlar uppdraget att bli familjehem. Uppdraget kommer med en rad utmaningar såsom att ta emot ett okänt barn, med okänd problematik, in i sin familj. Är man flera i familjen är det viktigt att prata igenom beslutet med samtliga familjemedlemmar eftersom varje individ kommer att bli berörd av beslutet. Som familjehem ansvarar man för barnets vård, hälsa och utveckling men även för att barnet ska ha umgänge med sin biologiska familj, om möjligt.
Barnet eller ungdomen kan ha mycket med sig i bagaget som utgör stora utmaningar för det hem som tar emot det. Som familjehemsförälder behöver man vara trygg och stabil samt ha en ordnad tillvaro. Du kan bo i lägenhet eller hus, i stan eller på landet, ensam eller i familj, arbeta heltid, halvtid eller studera. Man bör även ha ett öppet sinne för olika religioner och kulturer, engagemang att stötta och hjälpa barn och unga med de behov och trauman ett de kan komma ha med sig samt vara behjälplig med hälsa och skolgång. Du behöver även ha ett ledigt rum i huset som den omhändertagna får bo i.
Eftersom många barn och unga som kommer till familjehem kommer från trassliga bakgrunder förekommer det även att barnets föräldrar har egen problematik de behöver hjälp med. Oavsett bakgrund till omhändertagandet av barnet befinner sig föräldern/rna i en utsatt situation efter att deras barn har blivit omhändertaget och en god relation familjehem och biologiska föräldrar emellan främjar inte bara den biologiska föräldern mående, utan även det omhändertagna barnet. Ibland får man inte röja sin identitet till den biologiska familjen på grund av den biologiska familjens situation.
Andra former av insatser
När ett barn eller ungdom aktualiserats och utreds av socialtjänsten kan de komma att placeras i jourhem när det inte kan bo kvar hemma under socialtjänstens utredning. Skälen att flytta barnet är desamma som när de blir placerade i familjehem, men mer akuta. En placering i ett jourhem får vara högst fyra månader. Under tiden barnet/ungdomen bor i ett jourhem utreder socialtjänsten omständigheterna för att se vad som är bäst för barnet i ett längre perspektiv. När jourhemstiden avslutas kan barnet antingen få åka hem igen eller flytta vidare till exempelvis ett familjehem.
Kontaktfamiljer har som uppdrag att stötta barn och unga som behöver extra personligt stöd, trygghet och behov av en ny miljö. Barnet/ungdomen kan komma hem till kontaktfamiljen några dagar i månaden. Hur länge ett barn behöver familjen beror på dess behov, ibland någon månad och ibland flera år. Orsakerna till att ge ett barn/ungdom en kontaktfamilj är många men det kan röra sig om att bryta negativa mönster och beteenden, ge det ett nytt nätverk och rutiner mm. Barnet/ungdomen tar del av din vardag och dina intressen. Kontaktfamiljen har både kontakt med socialtjänsten och barnets/ungdomens föräldrar och arbetar under tystnadsplikt. Barn och unga får kontaktfamiljer främst genom insatser som beviljats med stöd av Socialtjänstlagen (Sol).
Ibland behöver ett barn eller en ungdom extra insats i sitt liv genom en kontaktperson. En kontaktperson är man stöd och vän till ett barn eller ungdom. Man träffar barnet/ungdomen för att göra saker tillsammans, dela intressen och umgås. En viktig faktor som kontaktperson är att bryta barnets/ungdomens isolering genom gemenskap och hjälp med fritidssysselsättningar samt ge råd och stöd i vardagssituationer. Utformningen av kontakten ser olika ut beroende på den enskildes behov. Kontaktperson är en frivillig insats och kan beviljas både genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL).
En stödfamilj tar emot barn och unga med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade, LSS, till skillnad mot kontaktfamilj som tar emot barn som lever under sociala svårigheter enligt Socialtjänstlagen, Sol. Likt en kontaktfamilj tar stödfamiljen emot ett barn/ungdom några dagar i månaden, en helg eller två. Man kan som ensamstående förälder eller som föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning ansöka om stödfamilj. Funktionsnedsättningen kan både vara psykiskt och fysiskt. Ofta handlar det om autism, Aspegrens, ADHD eller Down syndrom. Hos stödfamiljen gör barnet/ungdomen vardagssysslor med stödfamiljen, fritidssysslor och roliga saker som bio och liknande. Man övar även på sociala situationer med barnet/ungdomen och står för ett miljöombyte samt ger ett större socialt kontaktnät till individen.
HVB-hem – hem för vård och boende är verksamhet som bedriver omvårdnad, stöd och fostran. Barn och unga placeras där på grund av en levnadssituation som är fara för deras hälsa och utveckling. De som placeras där har någon form av behandlingsbehov inom socialtjänstens ansvarsområden, exempelvis missbruk och normbrytande beteenden. Det finns även HVB-hem som inte har någon form av behandling utan ger omvårdnad och stöd till de som placeras.
Hur blir man familjehem
Anmäla intresse
Det första steget till att bli familjehem är att anmäla sitt intresse till socialtjänsten eller till ett företag som har familjehem som sin verksamhet.
Första kontakten
En handläggare kommer att vilja veta om dina levnadsförhållanden såsom boende, civilstatus, försörjning, intressen m.m.
Utredning
Du och din eventuella partner kommer att bli lämplighetsutredda vilket innebär djupintervjuer, bli besökta i hemmet samt får tillhandahålla registerutdrag.
Beslutet
Beslutet om huruvida du och din eventuella partner får bli familjehem tar olika lång tid beroende på kommun och handläggare och kan ta olika lång tid. Vanligtvis tar det inte mer än ett halvår för att få ett beslut.
