Åren går men du är ständigt lika närvarande. Vi i Lilla hjärtat vänförening arbetar dagligen för att göra Sverige till ett säkrare land för barn att bo och växa upp i. Opinionen är väckt och debatten är levande, fler barns öden har uppmärksammats.  
 
Vi lever i ett land där dömda personer nekas att arbeta med andras barn men kan få hela vårdnaden om sina egna. Tänk att de enda våldsoffren i vårt land som tvingas till att ha umgänge och leva med sina förövare är barn. Och tänk, det finns poliser måste hämta barn för att genomföra umgängen, men de har inte mandat att skydda dem mot tvång. Tänk att det var först med Lex Lilla hjärtat som det blev lag att föräldrar ska drogtestas innan de kan få vårdnaden tillbaka för sina barn! När du förlorade ditt liv förfasades många över hur det var möjligt att detta kunde ske och ändå har det har hänt flera gånger därefter. Sanningen är att varningssignalerna både fanns och finns – hela tiden. När ska dessa signaler tas på allvar av behöriga instanser? 
 
Den tunga sanningen är att du kunde räddats om kompetensen funnits, om lagarna efterföljts, om ditt ombud varit på din sida samt om domstolen haft den kunskap de behövt för att förstå hur missbruk och våldskapital påverkar människor. Det är hjärtskärande att barn inte får den trygghet de ska ha, att det finns vuxna som av olika skäl sätter sig själva före sina barn. Det finns ingen värdighet i att upprätthålla fasaden av ett system som inte fungerar. Det finns gedigen forskning, oräkneliga professionella utredningar som visar på vad och hur vi kan förändra. Vi måste alla hjälpa till att ta fram och genomföra en strategi för att förhindra att barn far illa. Politiker måste avsätta tillräckliga resurser för att barns rättigheter ska kunna införlivas, genom hela vårdkedjan, det ska fungera i praktiken – inte bara låta bra på papper. 
 
Idag är en smärtsam dag. Vi minns dig Esmeralda som vi lärt känna genom din familjehemsmamma, vår ordförande. Vi arbetar varje dag för barns rättigheter och strävar idogt för att bättra det som felar i vårt samhälle. Vi gör det för att hedra och minnas dig, och för att göra framtiden lite ljusare för alla våra barn. 

SORGSÖRJAN och LIVSGNISTAN AV ANNIKA KJELLER

”En dag sveper en osynlig skugga in över familjen. Det kallas för sorg, säger någon. Sorg? Helkonstigt ord!Sorgen gör allt tungt och svårt. Den följer efter som en kletig, läskig sörja och verkar bli större för varje dag som går. Det går inte att komma undan den! Kommer allt någonsin bli som vanligt igen?”Sorgsörjan och Livsgnistan är skriven av Annika

Läs mer »
Familjehemsskildringar – del 26 – Hej mamma, när jag blir 18 ska jag köpa en bil och komma hem igen

Familjehemsskildringar – del 26– Hej mamma, när jag blir 18 ska jag köpa en bil och komma hem igen  Vid jul för några år sen flyttade vår första placering in i vår familj. Tidigare hade vi varit kontaktfamilj varannan helg. Vi ville börja försiktigt. Det var en 6-åring, rädd ängslig och skygg pojk som lämnades över hos oss under max femton

Läs mer »
Familjehemsskildringar – del 27 – Sonja

Familjehemsskildringar – del 27 – Sonja Vår familjehemsplacering övergick till vårdnadsöverflytt. Vi fick hem vår Sonja när hon var en dag gammal. Vi har alltid känt att vi vill göra något för barn som har det svårt och när vi varit gifta i två år gick vi till en informationsträff. Vi bestämde oss samma kväll att vi skulle bli jour-

Läs mer »
Rulla till toppen