Har du varit med om något eller sett något som du känner oro över eller vill tipsa om, kan du skicka in tips eller göra formell anmälan till socialtjänsten eller Ivo. Vilken myndighet du anmäler till är beroende på vilket ärende du har.
Till socialtjänsten anmäler man klagomål och gör orosanmälan om man misstänker att ett barn, ungdom eller vuxen far illa. I din anmälan till socialtjänsten ska du så noggrant som möjligt beskriva varför du känner oro för individen/individerna. Du ska alltid först lämna ditt klagomål till berörd socialtjänst. Om de inte hörsammar dig kan du välja att gå vidare till IVO.
Till IVO kan du skicka eller ringa in tips på fel eller brister du upplever med socialtjänsten, eller göra en anmälan om dina klagomål. Du kan alltid välja att vara anonym om du vill vara det. I din anmälan till IVO ska du så noggrant som möjligt beskriva vad du anser har brustit från socialtjänstens sida. Det kan gälla handläggningen av ert ärende, tex hur socialtjänsten dokumenterat, informerat och följt upp det de har skyldighet att göra. Det kan även gälla hur socialtjänsten följt gällande lagstiftning och bestämmelser.
Punkter att betänka i sin anmälan
• beskriv skälen till oron
• hur länge har oron funnits?
• har du som anmälare uttryckt din oro till vårdnadshavarna?
• vad har hänt?
• vad har du som anmälare observerat?
• finns det omedelbar risk för barnet och eventuella syskons liv och hälsa?
• skriv konkreta och tydliga exempel, gärna med datum och klockslag
• var tydlig med vilken information som är andrahandsuppgifter
• hur har informationen kommit dig som anmälare tillhanda?
• vilken relation har du som anmälare till familjen?
• har någon tidigare orosanmälan gjorts för detta/dessa barn?
• finns det fysiska skador eller tecken på psykisk ohälsa?
• beskriv hur barnet uppför sig och verkar må
• är det något särskilt socialtjänsten behöver tänka på vid kontakt med familjen?
Enligt socialstyrelsens föreskrifter har alla barn rätt att få följande kriterier uppfyllda
• utgå från barnets rättigheter
• låta barnets bästa vara avgörande
• ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
• göra barnet, familjen och nätverket delaktiga
• ske i samverkan med andra professioner och verksamheter
• bygga på en evidensbaserad praktik
• motverka svårigheter och förstärka resurser.
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Föräldrabalken
– Föräldrabalken 6 kap § 2 a ska: Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.
– Föräldrabalken, 6 kap. 2 b §: Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Lag (2021:528).
– Föräldrarbalken 6 kap § 1: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).
– Föräldrarbalken 6 kap 7 §: Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.
– Föräldrarbalken 6 kap 8 §: Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av socialnämnden. Lag (2006:458). – Föräldrabalken 6 kap 10 §: Om barnet står under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller av en tillfällig vårdnadshavare och om någon av barnets föräldrar eller båda vill få vårdnaden överflyttad till sig, får rätten besluta om detta. Rätten får inte flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt om båda föräldrarna motsätter sig det.
– Föräldrabalken 6 kap 10 c §: En särskilt förordnad vårdnadshavare skall entledigas, om han eller hon vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller av någon annan orsak inte längre är lämplig som vårdnadshavare.
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Barnkonventionen
– Barnkonventionen, artikel 3: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
– Barnkonventionen, artikel 5, kort: Det är föräldern som har det yttersta ansvaret för barnet.
– Barnkonventionen, artikel 12, kort: Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.
– Barnkonventionen, artikel 19, kort: Barn ska skyddas mot föräldrarnas eller närståendes våld. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Punkter vanligt förekommande i en anmälan gällande barn – Socialtjänstlagen
– Socialtjänstlagen 1 kap. 2 §: Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.
– Socialtjänstlagen 5 kap. 1 §: Socialnämnden ska:
• punkt 8. i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet,
• punkt 9. i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, och
• punkt 10. i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört. Lag (2017:809).
– Socialtjänstlagen 6 kap. 5 §: När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.
– Socialtjänstlagen 6 kap. 7 a § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2015:982).
7 b § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom
1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas,
2. enskilda samtal med barnet eller den unge,
3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och
4. samtal med vårdnadshavarna.
Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående.
Lag (2015:982).
– Socialtjänstlagen 11 kap. 2 §: Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.
– Socialtjänstlagen 11 kap. 10 §: När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
